Cyberpunk Wikipedia

Posted: August 12, 2016 at 2:42 pm

Cyberpunk (en sammansttning, s kallat teleskopord, av cybernetik och punk) r en genre inom science fiction med fokus p datorer eller informationsteknik, och ibland en degenerering av samhllet. Historierna i cyberpunklitteratur kretsar ofta kring konflikten mellan hackare, artificiell intelligens och megabolag i en snar framtid p jorden. Denna framtids stder prglas ofta av dystopiska knnetecken men ven av en extraordinr energi och mngfald. Det r resultatet av sjlvkorrigering i science fiction-genren, som traditionellt sett hade ignorerat betydelsen av informationsteknik.[frtydliga]

Cyberpunkfrfattare tenderar att anvnda sig av inslag frn hrdkokta deckare, film noir, japansk anime och postmodern prosa. De beskriver den nihilistiska, underjordiska sidan av det digitala samhllet som brjade utvecklas under 1900-talets tv sista decennier. Cyberpunks dystopiska vrld har kallats fr antitesen till de utopiska science fiction-visionerna frn mitten av 1900-talet som Star Trek var ett praktexempel p.

Termen myntades ursprungligen 1980 av Minnesota-frfattaren Bruce Bethke fr hans novell "Cyberpunk", som frst publicerades i Amazing Science Fiction Stories (volym 57, nummer 4, november 1983), men den kom snabbt att anvndas som en beteckning fr verk av Bruce Sterling, John Shirley, William Gibson, Rudy Rucker, Michael Swanwick och andra, som Gardner Dozois anvnde denna beteckning fr i sin Washington Post-artikel "SF in the Eighties" 1984.

I cyberpunklitteratur utspelar sig en stor del av handlingen online, i cyberspace - den klara grnsen mellan det verkliga och den virtuella verkligheten blir suddig. En typisk (dock ej universell) egenskap i genren r en direkt koppling mellan den mnskliga hjrnan och datorsystem.

Cyberpunkvrlden r en ondskefull, mrk och dystopisk plats med ntverksanslutna datorer som dominerar varje aspekt av livet. Gigantiska multinationella fretag har ersatt regeringar som maktcenter. Den alienerade outsiderns kamp mot ett totalitrt system r ett vanligt tema inom science fiction, men i konventionell sdan tenderade dessa system att vara sterila, ordnade och statskontrollerade. I skarp kontrast visar cyberpunk den moraliskt degraderade baksidan av fretagsstyrda samhllssystem och desillusionerade rebellers kamp mot detta. Protagonisterna i cyberpunklitteratur inkluderar ofta datorhackare och krigare inspirerade av japansk anime, inklusive cyborgs, samurajer (ronins) och ninjor. Dessa huvudpersoner tskiljs frn andra av deras ovrdade sprk, uppskattning av konst, och skurkaktiga charm. Hjltarna r skurkartade - aldrig vlfriserade "good guys".

Cyberpunklitteratur tenderar att vara starkt dystopisk och pessimistisk. Det r ofta en metafor fr nutiden, med reflektioner kring storbolag, rovdrift p naturen, korruption i regeringar och alienation. En del frfattare har ocks som avsikt att lta sina verk utgra varningar fr mjliga framtidsscenarion som kan vara konsekvenser av nuvarande utvecklingsriktningar. Som sdan r cyberpunk ofta skriven med avsikten att gra lsaren oroad och f honom eller henne att gra ngot.

Cyberpunkhistorier ses av vissa teoretiker som fiktiva prognoser fr utvecklingen av Internet. Internets virtuella vrld frekommer ofta i cyberpunk under olika namn, inklusive "cyberspace", "the Metaverse" (som i Neal Stephensons Snow Crash) och "the Matrix" (ursprungligen frn Doctor Who, och senare i William Gibsons Neuromancer, men nnu mer populariserad i rollspelet Shadowrun och senare av filmen The Matrix).

Bland fregngarna till genren kan bland annat Aldous Huxley som skrev Du skna nya vrld 1932 och George Orwell som 1948 skrev 1984 nmnas. Andra exempel r Alfred Bester, som skrev The Stars My Destination (Tiger! Tiger!) 1956 och William S. Burroughs som skrev Den nakna lunchen 1959 och Den mjuka maskinen 1961.

K. W. Jeter, som skrev Dr. Adder (publicerad p 1980-talet men skriven tidigare) anses vara den som myntade begreppet steampunk. Roger Zelazny skrev romanen Dream Maste], som han utvecklade frn sin kortroman He Who Shapes. Vernor Vinge, som skrev True Names 1981, var en av de frsta som skrev om cyberspace.

Philip K. Dicks Androidens drmmar frn 1968 filmatiserades 1982 som Blade Runner. David Drake (Lacey and His Friends, 1974), John Brunner (The Shockwave Rider, 1975), John M. Ford (Web of Angels, 1980) r ngra andra fregngare till genren.

"Allt som kan gras mot en rtta kan gras mot en mnniska. Och vi kan gra nstan vad som helst mot rttor. Det r svrt att tnka sig, men det r sant. Det frsvinner inte om vi blundar. Det r cyberpunk." /Bruce Sterling[1]

William Gibson med sin roman Neuromancer (1984) r frmodligen den mest knda frfattaren frknippad med termen cyberpunk. Han betonade stil, karaktrsutveckling och atmosfr framfr traditionellt science fiction-sprk, och Neuromancer belnades med tre stora utmrkelse: Hugo Award, Nebula Award och Philip K. Dick Memorial Award. Andra vlknda cyberpunkfrfattare inkluderar Bruce Sterling (som var rrelsens chefsideolog med sitt fanzine Cheap Truth), Rudy Rucker, Pat Cadigan, Walter Jon Williams och Neal Stephenson.

Raymond Chandler med sin bleka, cyniska vrldssyn och 'staccato'-prosa hade starkt inflytande p skaparna av genren. Cyberpunkvrlden r den dystopiska, hopplsa film noir-vrlden, men knuffad en liten bit in i framtiden. Philip K. Dick hade ocks starkt inflytande p genren; hans verk innehller de terkommande temana socialt frfall, artificiell intelligens och utsuddade grnser mellan verkligheten och ngon sorts virtuell verklighet. Dicks karaktrer r ocks ofta marginaliserade.

Filmen Blade Runner (1982), baserad p Philip K. Dicks Do Androids Dream of Electric Sheep?, utspelar sig i en dystopisk framtid dr syntetiska livsformer har frre rttigheter n vanliga mnniskor. Robocop-serien r i en mer nrbelgen framtid dr ett megabolag, Omni Consumer Products, har stor makt i staden Detroit.

Den kortlivade tv-serien Max Headroom introducerade ocks mnga tittare till genren.

Den japanska manga-skaparen Masamune Shirow skriver ofta i cyberpunk-stil. Hans mest betydelsefulla historier inom genren inkluderar Appleseed, Black Macic M-66 och srskilt Ghost in the Shell, som gjorts till en hyllad anime som p flera niver ifrgastter grnsen mellan liv och simulering. Ghost in the Shell har ocks gjorts till en animeserie fr tv kallad Ghost in the Shell: Stand Alone Complex.

Den nyaste uppfljaren till Ghost in the Shell r Mamoru Oshiis anime-film Ghost in the Shell 2: Innocence frn 2004. Filmen r en av de mest filosofiska historierna relaterade till artificiellt liv. Berttelsen, fylld med historiska och litterra referenser, "har inte synen att vrlden kretsar kring den mnskliga rasen. I stllet kommer den fram till att alla livsformer - mnniskor, djur och robotar - r likvrdiga" (Mamoru Oshii).

Ett frsk att lista film- och tv-verk som kan klassificeras som cyberpunk fljer nedan.

tminstone tv rollspel med namnet Cyberpunk existerar: Cyberpunk 2020, av R. Talsorian Games, och GURPS Cyberpunk, publicerat av Steve Jackson Games som en modul i GURPS-familjen av rollspel. Cyberpunk 2020 designades med William Gibsons verk i tanke, och till viss utstrckning med hans godknnande, till skillnad frn FASAs mhnda mer kreativa instllning i skapandet av spelet Shadowrun (se nedan). Bda de Cyberpunk-titulerade spelen utspelar sig i en nra framtid, dr cybernetik och datorer r nnu mer vanligt frekommande n idag.

Ett annat cyberpunk-RPG r Cyberspace frn Iron Crown[2]. Bolagskorruption r ett vanligt tema i dessa spelventyr. Karaktrerna kringgr ofta lagen, eller ignorerar den fullstndigt. Nyligen har "d20 Open Gaming Movement" kommit med flera nyheter, inklusive Mongooses d20 Cyberpunk och LRG:s Digital Burn.

1990, i en udda sammanstrlning mellan cyberpunk och verklighet, gjorde amerikanska Secret Service en razzia p Steve Jackson Games hgkvarter under Operation Sundevil och beslagtog alla deras datorer. Detta var - hvdade man - fr att boken till GURPS Cyberpunk kunde anvndas fr att beg datorbrott. Det var inte den egentliga huvudorsaken till razzian[kllabehvs] men efter hndelsen var det fr sent fr att ndra p allmnhetens uppfattning om det intrffade. Steve Jackson Games vann senare, med hjlp av det d nyligen grundade Electronic Frontier Foundation, en rttsprocess mot Secret Service.

En av de mer unika tolkningarna av genren kom 1989 i form av spelerien Shadowrun. Hr r det fortfarande en dystopisk, nra framtid som gller, men det inkluderar ven mnga stora element frn fantasylitteratur och fantasyspel, till exempel magi, alver och drakar. Shadowruns cyberpunksidor var till stor del modellerade efter William Gibsons verk, och spelets utgivare, FASA, har anklagats av mnga fr att ha snott Gibsons arbete utan att ens ha citerat honom som en influens. Gibson sjlv rapporteras inte ha varit srskilt imponerad av inkluderandet av fantasyelement i uppenbart derivativa miljelement och berttartekniker som han hade lagt grunden fr. Likvl introducerade Shadowrun mnga personer till genren och r fortfarande populrt n idag bland gamers.

Rollspelet Torg (utgivet av West End Games inkluderade en variant p en cyberpunkmilj (eller "cosm") kallad Cyberpapacy. Denna var ursprungligen en medeltida religis dystopi som undergick en pltslig "Tech Surge". I stllet fr stora bolag eller korrupta regeringar dominerades Cyberpapacy av "False Papacy of Avignon". I stllet fr ett Internet tog sig hackare fram p "GodNet", ett datorsystem fullt av religis symbolik och hem fr nglar, demoner och andra bibliska figurer.

Det finns ven ett svenskt rollspel vrt att nmnas, nmligen Neotech frn NeoGames. Sjlva spelet utgr frn r 2059 d vrlden r i upplsningstillstnd. USA har splittrats i ett blodigt inbrdeskrig, Sibirien har slagit sig fritt frn Ryssland och England har isolerats sig och blivit en diktatur. I mot denna bakgrund, samt flera sjuka hndelser som visar att allt kan kpas fr pengar, utspelar sig Neotech. Stderna har ofta en krna av frfall dr de flesta bor. Runt denna frfallna krna bygger sedan fretagen upp sina bostadsorter, fabriker och kontor dr man lever i hrligt ovetande om det lidande som pgr i stadskrnan. Som brukligt i Cyberpunk har megafretagen i stort sett all makt. De f starka regeringar som finns kvar lever under stndigt tryck frn fretagen som bara vntar p rtt tillflle att f kpa upp landet ifrga. En rolig sidonotering r att Skandinavien framstlls som ett rttvisans och frihetens land, som en sista utpost mot megafretagen.

Svenska ventyrsspel slppte 1989 en uppdaterad version av sitt klassiska rollspel Mutant. Detta "Nya" Mutant (ven knt som Mutant 2089 eller mer informellt "Nya Mutant") var starkt influerat av cyberpunkvgen. Spelvrlden var omgjort till ett mrkt framtidssamhlle dr befolkning lever ihoptrngd i Megacities (jttestora stder) som kontrolleras av megakorporationer (allomfattande storfretag).

Ett annat anmrkningsvrt RPG baserat p cyberpunk r Uplink, skapat av Introversion Software 2002, i vilket spelaren jobbar som en frilansande hackare r 2010 och jobbar fr olika bolag. Uppdragen varierar frn stld av filer frn konkurrerande fretag till det slutliga uppdraget dr spelaren ska frska att antingen frstra Internet eller rdda det frn total frstrelse.

Netrunner r ett samlarkortspel introducerat 1996, baserat p Cyberpunk 2020.

Datorspel har ofta anvnd cyberpunk som en inspirationsklla. De vanligaste av dessa r System Shock-serien, Deus Ex-serien och Shadowrun-videospelen.

En ovanlig undergenre till cyberpunk r steampunk, som utspelar sig i en anakronistisk Viktoriansk milj, men med cyberpunks bleka film noir-vrldssyn. The Difference Engine (av William Gibson och Bruce Sterling) var antagligen den bok som hjlpte till med att bringa denna genre till frgrunden.

En uppkommande genre kallad postcyberpunk fortstter med koncentrationen p datorers effekt, men utan antagandet om dystopi eller betoningen p cybernetiska implantat.

Cyberprep r en term som reflekterar den motsatta sidan av cyberpunk.

Under det tidiga 1990-talet dk biopunk upp, dr namnet r en sammanslagning av bioteknik och punk. Det r en derivativ undergenre som i stllet fr informationsteknik bygger p biologi, det andra dominerande vetenskapliga omrdet vid slutet av 1900-talet. Individer frndras inte med hjlp av mekaniska ting utan genom genetisk manipulation. Paul Di Filippo anses vara den mest framstende biopunk-frfattaren. Exempel p biopunk r filmerna Gattaca och The Island.

Read more:

Cyberpunk Wikipedia

Related Posts